Sverige i lågkonjunktur – vad händer nu med jobben?

Det råder ingen tvekan längre. Den svenska ekonomin befinner sig i lågkonjunktur och läget förvärras. Varsel duggar tätt, konkurser ökar och hushållens köpkraft är urholkad av en kombination som få svenskar upplevt tidigare: rekordhöga räntor, hög inflation och fallande bostadspriser – allt på en gång. Hur illa är det egentligen? Och vad betyder det för den som funderar på sin karriär och privatekonomi?

Siffrorna talar sitt tydliga språk

SCB:s konjunkturklocka visar att konjunkturläget för den svenska ekonomin är dystert. I december låg elva av tretton indikatorer under sin långsiktiga trend – ett tydligt tecken på att lågkonjunkturen biter sig fast.

Svensk ekonomi beräknas utvecklas negativt med minus 0,9 procent 2023 och bara öka långsamt 2024. Vart fjärde företag ser risk för varsel, och inom bygg- och besöksnäringen ligger den siffran ännu högre.

Arbetslösheten ökar och antalet arbetade timmar i ekonomin minskar. Försäljningen i detaljhandeln föll på nytt i september efter att nedgången avstannat under sommaren.

Konsumtionen faller – fem kvartal i rad

Det som kanske är det mest alarmerande av allt är hushållens beteende. Den inhemska konsumtionen har fallit fem kvartal i rad – något som inte hänt sedan 1993. Företagen har låga förväntningar om framtiden och ser mer pessimistiskt på försäljningsvolymer, investeringar och antal anställda än för ett år sedan.

Det är inte svårt att förstå varför. Svenska hushåll är ovanligt räntekänsliga. Hög inflation och stigande räntor pressar hushåll och företag. Både antalet varsel och konkurser har varit högre än normalt de senaste månaderna och arbetslösheten väntas fortsätta öka 2023 och 2024.

En konkursvåg kan vänta runt hörnet

Ekonomerna är oroade. Chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt på Svenskt Näringsliv varnar: ”En massa företag kommer inte att överleva den här lågkonjunkturen. Problemet är att vi inte vet hur mycket spridningseffekter det får när leverantörer inte får betalt när dessa företag går i konkurs.”

Lågkonjunkturen riskerar alltså att förstärka sig själv: ett företag som går omkull drar med sig leverantörer, som i sin tur varslar anställda, som i sin tur drar ner sin konsumtion.

Ljuset i tunneln – inflationen viker

Det finns ändå skäl till viss försiktig optimism. Inflationen faller snabbare än väntat. Inflationen väntas sjunka och under andra halvåret 2024 ligga tydligt under Riksbankens inflationsmål, vilket öppnar för en serie räntesänkningar från och med nästa sommar.

Chefsekonomen Daunfeldt är positiv till inflationsutvecklingen: ”Det ökar trycket på Riksbanken. Det är inte omöjligt att vi kommer att se räntesänkningar redan i samband med junimötet.”

När räntorna väl börjar falla kan det gå fort – svenska hushåll är lika känsliga för räntesänkningar som för räntehöjningar.

Vad betyder det för dig som jobbar eller söker jobb?

För den som funderar på karriären är budskapet tydligt: välj rätt. För första gången på flera år är det fler företag som väntas minska personalstyrkan än som planerar nyanställningar. Det innebär hårdare konkurrens om jobben i många branscher – men långt ifrån alla.

Vård, skola, teknik och hantverk fortsätter att ha strukturell brist på personal oavsett konjunktur. Det är yrken som inte räddas av en högkonjunktur och inte heller slås ut av en lågkonjunktur – de behövs helt enkelt alltid. För den som nu överväger en omställning eller en ny utbildning kan lågkonjunkturen paradoxalt nog vara ett bra tillfälle: konkurrensen om utbildningsplatser är lägre, och när ekonomin vänder är man redo.

Vad händer härnäst?

Konjunkturinstitutet spår att Sverige börjar växa igen 2024, men i långsam takt. Arbetslösheten fortsätter dock att stiga och väntas toppa på 8,5 procent i slutet av 2024.

Sverige har varit här förut. Krisen i början av 1990-talet var djupare. Finanskrisen 2008 kom och gick. Det som skiljer den nuvarande situationen är kombinationen – räntor, inflation och bostadsmarknad som alla slagit till samtidigt – och den ovanliga räntekänsligheten hos svenska hushåll.

Lågkonjunkturen är ett faktum. Frågan är inte om Sverige tar sig igenom den, utan hur snabbt – och vilka val vi gör under tiden.